Finessen med vänner
Att gå och lägga sig lycklig tillhör inte längre det ovanliga. Jag vet att jag hela tiden skriver hur roligt jag har det och hur bra det är här. Det känns faktiskt lite löjligt i längden att hela tiden påpeka det, men också känns det så mycket bättre. Att efter en hel dags skrattande och pratande få uttrycka sina känslor och bara tacka för att det har varit så fint som det har varit. Det här är ju faktiskt en form av dagbok för mig.
Tänk att vänner kan betyda så mycket och spela så stor roll för hur man mår. I och med att jag nu lärt mig definitionen av vad en investering är kan jag med säkerhet lova att en vän eller flera vänner är livets bästa investering. Fatta avkastningen!! Den är ju helt otrolig! Inga aktier, obligationer eller fonder kan någonsin jämföras med riktigt härliga, bra vänner. Jag har precis varit på tågstationen och sprungit med en massa väskor upp och ner för trappor in i blixtrande hissar, fram och tillbaka på perrongen, viftandes till lokföraren och tryckt upp en hel garderob på ett nattåg. Det är ett riktigt, riktigt bra betyg på en vän när man märker att man tycker det är sorgligt då man ska säga hejdå till henne för sommaren och känner att man har lika svårt att släppa kramen om henne som när man vinkade av sin livs kärlek för att inte ses på ett bra tag. Och jag som trodde att en pojkvän tillhörde den ultimata livslistan. Man lär sig något nytt varje dag.Jag kan säga det hundra gånger om.
1. Hur skulle jag ha kunna packa utan att du påminde om tiden och väskans storlek när jag redan efter att ha lagt i underkläderna, som inte lämnade nån plats kvar till resten, inser att det bara är minuter till avgång?
2. Hur skulle jag ha kunnat komma på tåget när taxichaffisen (sur efter att ha väntat på gatan en kvart) sagt hej då och lämnat mig handfallen med sex väskor/påsar om inte du kommit farande?
3. Om ovanstående gått, hur hade jag kunnat stå med ihopknipna ögon i en epilepsiframkallande hiss på väg att explodera med en blinkande hjälp på väg-lampa utan dig?
4. Hur skulle jag efter allt detta ha reagerat på meddelandet "tåg 23.23 mot Stockholm inställt" utan ditt garv?
5. Hur skulle jag ha kunnat springa med de sex väskorna efter att ha insett att tåget trots allt anländer, men för att stanna på halva perrongen och inte "läge F" som man som världsvan kollat upp, utan dina viftande starka armar?
6. Sist men definitivt inte minst: att dagen efter kunna sätta på sig gympakläderna som fått utstå ett ofrivilligt bad som bara du och jag vet anledningen till (just nu frustar jag så mycket av skratt att jag måste sluta).
Min investering i dig (som jag inte direkt kan säga har varit dyr utan snarare bara väldigt rolig tid) har redan lett till tusenfaldig avkastning och prognoser tyder på att framtiden bara blir ljusare och ljusare.
Vi ses snart!
puss o kram
