
Jag fick en form av erbjudande idag. Det blir två rum lediga till hösten på Malmö nation i en korridor som ligger rätt så lägligt till. Trevliga människor i och runt omkring.
Jag har varit så emot och föreställt mig en hemsk situation med en kokande Johanna som vill laga middagar och baka bröd, ifred. Ligga och läsa, tyst, för sig själv. Spela canasta över en kopp te. Osv. Att ha möjlighet att vara själv, ensam, singel, isolerad, avskild, utan att bli påkommen eller ifrågasatt.
Nu har jag varit här ett tag och kommit på nya tankar. I allafall hälften av de tankar jag tänkt. Som jag sa till Denise när jag fick höra om det: Nu blev det jobbigt.
Hon förstod på direkten. Jag har så svårt när det kommer ett erbjudande.
Men! Nu har jag och Mandy (Amanda) redan bestämt inredning, potentiellt framtida hångel samt gemensamma middagsdatum, så nu vill jag bara ringa husförmannen på direkten! Jag ska ju bli rik på erfarenheter, och då kan jag pricka av ännu en grej på listan och har ännu en grej att prata om med mina barn. "Hur man på bästa sätt förvarar sin rosa Mateus-tekopp i en av Malmö Nations alla glidar-korridorer".