Kalmar här är jag!
Jag har precis köpt ett halvt kilo godis med mormor på ICA iklädd stor turkos monclerjacka ( morfars gamla ). Fatta synen! Det är så skönt att vara "gammal" och inte bry sig. Eller det gör jag ju eftersom jag bloggar om det, men det är en viss njutning att sticka ut och våga vara annorlunda.
Tågresan hit var ren underhållning. Bara grejen att vara tvungen att prata med alla för att förstå att tåget tydligen delas i två delar i Alvesta, det ena mot Kalmar. Väl i rätt vagn försökte jag plugga lite men det är svårt att koncentrera sig med två snygga killar mitt emot, en bokstavsunge skrikandes till höger och en ylande, nervös hund bland oss alla. Vilken syn! Ni skulle ha sett!
Bokstavsungen som skriker och blockerar vägen för allt och alla som tror han hjälper hundägaren genom att skrika på hunden och dra den i svansen. Jag kunde inte göra annat än fnittra, det var ren underhållning på hög nivå. För det var gulligt.
Inget ont om bokstavsungar, jag syftar då på tex ADHD, men det är intressant att iaktta dem. De är överenergiska, ömsom "höga" ömsom "låga". Han sketfullständigt i vad hans mamma sa. Höll igång konstant under två timmar.
Samtidigt sitter motsatsen mittemot. En adopterad kinesisk flicka som gömmer sig mellan sin pappas ben och blundar för att hon är så rädd. Säger ingenting, i allafall inte så att vi andra hör. Vilken kontrast till pojken som var jämngammal.
Mormor har bjudit på flott middag. Nu är jag är proppis på mat, vin och mormor-barnbarn/kvinno-tjejsnack!
Tågresan hit var ren underhållning. Bara grejen att vara tvungen att prata med alla för att förstå att tåget tydligen delas i två delar i Alvesta, det ena mot Kalmar. Väl i rätt vagn försökte jag plugga lite men det är svårt att koncentrera sig med två snygga killar mitt emot, en bokstavsunge skrikandes till höger och en ylande, nervös hund bland oss alla. Vilken syn! Ni skulle ha sett!
Bokstavsungen som skriker och blockerar vägen för allt och alla som tror han hjälper hundägaren genom att skrika på hunden och dra den i svansen. Jag kunde inte göra annat än fnittra, det var ren underhållning på hög nivå. För det var gulligt.
Inget ont om bokstavsungar, jag syftar då på tex ADHD, men det är intressant att iaktta dem. De är överenergiska, ömsom "höga" ömsom "låga". Han sketfullständigt i vad hans mamma sa. Höll igång konstant under två timmar.
Samtidigt sitter motsatsen mittemot. En adopterad kinesisk flicka som gömmer sig mellan sin pappas ben och blundar för att hon är så rädd. Säger ingenting, i allafall inte så att vi andra hör. Vilken kontrast till pojken som var jämngammal.
Mormor har bjudit på flott middag. Nu är jag är proppis på mat, vin och mormor-barnbarn/kvinno-tjejsnack!
Kommentarer
Trackback
