johannahelenas

Gårdagen = Fan-tas-tisk! I allfall kvällen. Tentan tog mycket av den lilla energi jag hade så jag hade tänkt skippa kvällen på Lundtan med tidningsarbete men jag cyklade dit i det vackra vädret i allafall. Jag tror faktiskt jag såg en blåsippa. Det var inte den där plastigt lila färgen skillan har utan en djup varm sammetsfärgad liten uppstickare bland lite ris som snart ska brännas och fixa till den sista vårkänslan. Jag älskar att elda! Det låter lite scary att säga så, men det väcker så många minnen från när man var liten. Pappa och mamma som bränner löv och vi barn som samlar ihop fler och lägger på för att sedan försvinna och bygga koja i stället. Jacka vägrade man ha på sig, mössa på sin höjd och stövlar. Jag vill vara barn! Det är så mysigt!! Så tryggt!
Nej jag är väldigt nöjd för tillfället och har så varit sen jag kom ner hit och blivit vuxen på riktigt, nästan...

När vi ändå är inne på minnen, trygghet och lyckorus ska jag fortsätta berätta om gårkvällen.
Väl på redaktionen mådde jag mycket bättre, så klart... Amanda och jag gick till Ica och spenderade som vanligt för mycket pengar på kvällsmat. Vi kom hem med en så kallad varukorg utanför budgetlinjen dock ovanligt nyttomaximerad!
Det blev krämig god carbonara gjord på färsk pasta till middag. Sen föråt vi oss på apelsiner, ballerinakex, surt lösviktsgodis, kopiösa temängder och Maryland Cookies. Jag var proppis som min syster brukade säga när hon var yngre för att reta mormor som påstod att en dam inte är sådan, en dam är belåten. Ja, mormor röstar på moderaterna...

Varför kvällen var så trevlig i sin helhet berodde, enligt mig själv, på att radion var på under hela tiden, P3. Ekot varje timma med endast hemska nyheter och schlager klockan åtta. Jag kan fånigt nog förklara vaför jag trivdes så ypperligt från fem till ett under tiden jag satt där.

Om man inte är uppväxt med radion så förstår man inte, men jag blir så lugn med den på i bakgrunden. Det var så klart inte bara den som gjorde kvällen. Människorna, maten och musiken samt det gemensamma intresset gjorde susen för humöret också men frekvensen var something!

Under hela min uppväxt har min pappa ALLTID haft på radion.
- Sch! Sch! Det är nyheter!
- Tyst nu! Nu börjar det!
- Lyssna nu!
- Inte prata. Jag försöker lyssna.
Var det inte i arbetsrummet eller i bilen mitt i natten i Skåne på väg mot Europa så var det i fjällen på väg mot Kebnekaises topp eller i kanoten på havet på väg mot Kalmar.

Jag tänkte bara poängtera att jag INTE jobbade när jag var där. Jag observerade. Jag måste lära mig datorer. Det är min egna reflektion

Så. Ekots signatur. Det är något speciellt över den.
Det är därför jag har så svårt att gå upp på morgonen! Jag ligger ju och lyssnar på radion. Inte så konstigt att jag ligger kvar och snusar.