johannahelenas

Jag fyller år i morgon. Det firas med huvudvärk. Kan det bero på lågtryck?

Innan jag springer iväg (jag borde gå lugnt) på middag och desperatetittande lägger jag upp min önskelista.

Eight Hour Cream
Veronica Maggios skivor
Mateus ostronskål att äta yoghurt ur
Dator
Pengar till hyra

Jag fick en kommentar från skönaste herren ever. Han hade sett en reklamfilm och påmindes om mig och min blogg. Denna: http://www.youtube.com/watch?v=wgNoD1Lemyw
Jag kan ju inte bli annat än bekräftad och glad. Jag har lyckats! Min profil stämmer överens med min image! Det är ju så här jag vill vara (typ). Jag har till och med parfymen. Tänk vad ett sprut om dagen kan göra för en!

Förövrigt så är Drews outfit såå snygg. Så här vill jag se ut!

Igår satt jag för en gångs skull på en studieplats och pluggade. Jag försökte i allafall. Jag var där. Det var det som räknades igår. På måndag börjar föreläsningarna. Då jäklar.
När jag kom ut från juridcum i ballerinas, skinnjacka och uppsatt hår, har det börjat regna. Johanna Fock bryr sig egentligen inte alls, men det har hänt något som gör att jag har börjat bli känslig för att behöva pudra näsan och sätta upp spännet ännu en gång. Jag fyller 23 inom en vecka. Jag måste börja tänka på mina handlingar.
Ståendes på trappan, utan att skämmas för att jag bara stod och inte gjorde något, bestämde jag mig tillslut för att gå till vänster mot mitt ärende (skånis). Efter tretton steg och lika många paraplyhållandes cyklister OCH gångtrafikanter senare vände jag på ballerinaklacken. Sprang mot stationen (där jag huserar) men vek av tidigare än jag borde. Jag såg en shoppingmöjlighet. Hemma har jag "bara" två paraplyer. Det ena är prickigt och det andra är randigt. De båda innehåller alla färger och eftersom gårdagens outfit innehöll endast lila, svart, turkos, blå och aprikosröd samt grå, behövde jag inte fundera länge innan djävulen övertygat ängeln om att gå in på lagerhouse och investera. Svarta paraplyer fanns det gott om, regnbågsliknande också. Jag föll för ett grått med volanger. Ett likadant som ovan fast med endast en volang. Jag bad expediterna agera modeller. De fick låtsas att det regnade i butiken och gå omkring. Det fanns ingen spegel, så jag slapp skämmas framför den. Tillbaka till juridicum där Nico fick ge sitt godkännande. Jag la min ipod på golvet och bad henne fota mig med paraplyet. När jag skulle visa hur hon skulle göra trampade jag sönder hörlurarna. Knaket var värre än en nacke som känns stel. Livrädd att någon skulle ogilla mitt nya skydd mot regnet som ej längre föll ner från himlen började jag gå i motvind. Varför ska man vara så osäker. Vad spelar det för roll vad folk tycker. Vem bryr sig om jag ansträngt mig för att matcha skor och paraply? Jag går och inbillar mig och triggar igång en inre oro, att folk bryr sig mer än vad de gör. Jag dömer mig själv så hårt som jag dömer andra. Fast poängteras bör att jag bara dömer första sekunderna, sen får jag en blixt som säger att alla försöker på något sätt se bra ut, vare sig de lyckas eller ej.

Uppe sju en söndag! Nattgäst på uppblåsbara madrassen som skulle skriva tenta och hennes korridor var inte tyst en lördag kväll.
Igårkväll åt jag jordgubbar och pannkakor till middag. Love and other disasters avverkades medan skrivbordet upptogs av en flitig student.
Nu sitter jag i tights (underskattat en söndag) och lyssnar på Michael Jackson, som jag gör varje dag nu för tiden. Påskliljorna jag fick via balkongen håller på att vissna och jag vill spela canasta som för två dagar sen. Fredag midnatt i tre timmar. Kortspelande gäster välkomnas vilken tid på dygnet som helst.

Jag har blivit marknadsföringsansvarig. Hur kul låter inte det? Marknadsföringsansvarig och styrelseledamot i Lundaekonomerna. Blev vald igår kväll. Efter mitt framträdande på scen trodde jag att mitt liv var över. Jag fick hörsel-dyslexi och förstod inte den enklaste frågan. Fick höra den tre fyra gånger, men jag var helt låst. Jag hörde alla orden, förstod dem var för sig, men tillsammans var det bara grummligt och förvirrande. Det gick inte in. Efter det var det bra att det fanns mousserande. Jag var glad, snurrig, chockad, lycklig och förvånad. Glad för att det var över. Snurrig av mitt pratande. Chockad över att det gick bra. Lycklig för stunden och min framtid. Men mest förvånad över att livet går som på räls.

Jag körde ner från Stockholm igår. Filer är inte min grej. Blir helförvirrad och litar inte på mig själv.
Idag har jag sökt ännu ett jobb och fixat med Lundtan. Jag vet inte hur många timmar jag lägger ner på den tidningen. Första mötet som medlem i fullmäktige, det firades med pizza och en vansinnigt glad och pratglad Jofo. Why? Varför kan jag inte prata lite grann? Jag vet inte hur man gör. Antingen så är jag knäpptyst eller så pratar jag alldeles för mycket. Ett återkommande tema. Ja, jag var nervös, men mest på gott humör, och fylld med alldeles för mycket energi.

Har sovit två timmar i natt. Gick och la mig två, upp fyra. Tåget gick 05.28. Nu har det äntligen blivit ljust ute. Jag har två säten för mig själv! Kommer inte komma någon på hela resan. Jag har internet och lyssnar på musik! När kommer jag däcka idag? På NK?

Vidrigt hemsk människa: Björn Söder,  Sverigedemokraternas partiskreterare.
Debatterar omoget, hånskrattar och överröstar de andra på ett oprofessionellt sätt. Usch!

Räknas detta som förtal? Vi har ju yttrandefrihet...

Jimmy Åkesson, partiledare för SD, har i en dold kamera i P1s radioprogram Kaliber, sjungit en nidvisa om Olof Palme- mordet. Han ber om ursäkt i tv. Hur kan någon anse det räcka?

Sist men inte minst i programmet Debatt frågar Janne en sverigedemokrat om han anser Zlatan vara svensk eller inte. Han kan inte svara för han vet inte vem det är. Han tittar inte på fotboll säger han. Är inte det ett utmärkt bevis för att folk med fördomar inte har någon kunskap. Till och med jag, som aldrig sett en enda fotbollsmatch, vet naturligtvis vem Zlatan är.

Snart kommer ni alla sitta och göra era egna armband och ringar av champagnehöljet. Eller kanske ett unikt diadem! Vilket märke väljer ni? Moët eller Lanson?

Jag har ångest. Eller det har jag egentligen inte, men jag tror jag ångrar ett val jag gjort. Jag ska inte gå på vårbalen i morgon. Det ska tydligen alla andra. Varför skulle jag vara så stolt och principfast? Ibland blir jag trött på mig själv. Ganska ofta faktiskt. Dumt, onödigt, korkat. Don´t know. För ett år sedan var jag långt ifrån så festglad som jag är idag. Tillställningar med god mat, bra musik och underhållning samt massa härliga människor omkring sig är det absolut bästa som finns!

Gröt i mars...


Yoghurt i april!

Denise har gjort den söta müsliburken.

Nu ska jag klippa mig! Perfekt solsken och klarblå himmel för förnyelse!

Gick upp åtta! Lyckades! Hängde framför datorn i fem timmar och letade jobb. Såå tråkigt. Ringde till och med Zara i Malmö. Så desperat är jag. Tvättat. Kunde köra trenchen i maskin. Himla skönt att slippa kemtvätt. Träning, själv - mycket bra JoFo. Raggmunkar till middag, idag igen. Sen kom suget till "du är vad du äter". Jag tog två tortillas med ost och skinka mellan och la i en stekpanna. Doppade i salsa och gräddfil. Drack läsk till. Det här beror bara på att det blev över från i lördags. Jag kan inte slänga utan trycker i mig. Snålhet går före klokhet.

Helt underbart! Jag vet inte hur många volangklänningar och kjolar jag har... Jag dras till det alldeles för lätt.

Bedårande skapelser! Nummer ett och tre, tack så mycket.





Det är bara för snyggt!