Tyst som en mus
Det har hänt världens mest fantastiska grej. Men jag får inte säga något. Det är så svårt när man vill säga det till varenda en. Snart kan jag avslöja...
Fräscht
Aldrig någonsin har jag lagt så mycket pengar på mitt hår. Aldrig någonsin har mitt hår varit snyggare. Dagens observation: Stark positiv korrelation.
Tja
Det var länge sen.
Jag har fyllt 25 och cashat in snart tre månadslöner. Bokat en resa till Alicante och gjort en hel tidning på 84 sidor. Köpt en massa nya kläder men ej lyckats slänga mer än tio plagg. Gått ut i Stockholm mer än vad jag gjort på ett år tidigare, och varit i London på konferens. Jag har tillsammans med min hund blivit attackerad av en schäfer och tagit upp kontakten med alla mina härliga vänner. Kollat på lägenhet och hittat en (!) men bestämt mig för att köpa i sommar (det är ju typ nu).
Livet är bra.
I veckan gick jag och Jenny på en kvällspromenad. Underbart. Behaglig temperatur, fåglar som sjunger för full hals och vindstilla så havet är som vackrast. På svalnäsvägen möter vi ett gäng killar. De är inte äldre än i gymnasieåldern och är såå tonårs-söta. De säger -Tja! Vi säger hej tillbaka. Några meter senare inser jag hur glad jag blev. Vi fnissar och konstaterar att vi båda blev det. Så trevligt att se ung ut tänkte vi och gick nöjda vidare. Var det för att de trodde vi var i samma ålder och ville heja lite tufft som man gör så där på kvällen, eller var det bara av ren hyfs vi blev hejade på. Det var trots allt Djursholm de kom ifrån... Typiskt.
